Jag kallar det..."50-tals dieten"!

Helt fel metod för mig!
Något som verkligen inte fungerat för mig är Viktväktarna. Det är säkert jättebra för vissa men om man börjar med viktväktarna och att räkna pro-points (eller vad de kallar det nu för tiden?) får man räkna med att fortsätta hela livet. Det har inte fungerat för mig. Jag har börjat på viktväktarna 3 gånger och varje gång har slutat med att jag har lyckats gå upp alla kilo igen. Antligen för att man tänker som en viktväktare men slutar räkna.

Insikten och motivationen!
Förra våren/sommaren såg jag en lapp på vårdcentralen där de berättade om en KBT-kurs i viktminskning. Den skulle alltså handla om hur Du kan förändra Dina tankar angående mat och vikt. Eftersom allt annat jag testat tidigare inte hade fungerat tänkte jag att jag kunde ge det en chans så jag skrev upp mig på listan.

Detta är det bästa jag någonsin gjort! Jag fick äntligen upp ögonen för hur jag behandlade mig själv och min kropp. Det handlade inte bara om maten utan hur jag verbalt och i tankarna misshandlade mig själv och min kropp. Jag fick lära mig erkänna att jag är en missbrukare. Jag är matmissbrukare och det är inget jag ska skämmas över och det är defenitivt inget som behöver ta över mitt liv.

Min passion!
Jag älskar 50-talet, stilen på bilarna, möblerna, kläderna, porslinet, i princip det mesta med 50-talet är underbart. Visst fanns det vissa synsätt som jag defenitivt inte tycker om och det är det som är skönt med att leva i dagens samhälle. Jag kan välja ut de bästa delarna som fanns under 50-talet och välja allt bort det negativa.

Vad menas då med "50-tals dieten"?
Eftersom jag älskar 50-talet så pass mycket som jag gör har mitt hem sakta förvandlas till en liten oas. En oas där man skulle kunna tro att tiden stått still och man flyttas tillbaka till 50-talet när man kommer hit. Allt från bokhyllor till glasen vi dricker ur har sitt ursprung under 40-50-60-talen.

Tack vare detta äter jag på gamla 50-tals tallrikar och delar upp maten i tre delar med grönt, kött och potatis/ris/pasta (och givetvis lite sås på det). En tallrik från 50-talet är i en helt annan storlek än de tallrikarna vi är vana vid idag. Man kan säga att storleken ligger mellan en modern mattallrik och en modern assiette. Sen äter jag med jämna mellanrum. Det innebär att jag äter cirka var tredje till var fjärde timme och då blir det frukost, lunch, mellis, middag och kvällsmat. 

Äter precis vad jag vill!
Jag utesluter INGEN mat men försöker undvika att äta mat ute så mycket jag bara kan. På lördagar och endast lördagar(!)väger jag mig när jag vaknar på morgonen. Jag äter jag vilken maträtt jag vill. Det kan bland annat vara pommes som görs i ugnen, någon skiva vitlöksbröd, en hämtpizza (vilket inte sker ofta!) eller något annat som har extra mycket fett eller kalorier i sig. På kvällen blir det lite lördagsmys med något gott. Typ vingummi (som jag älskar), kanelbullar, chokladpudding med vispgrädde eller något annat smaskens.

Lev ditt liv och ät god mat utan dåligt samvete!
Dessutom ska man äta utan att bry sig. Inte ha dåligt samvete för att man råkar äta en glass mitt i veckan. Man måste ta det lugnt och inte hetsa upp sig. Det handlar om att leva livet och inte konstant tänka på eller prata om mat. Ät de maträtter DU tycker är goda och njut av varje tugga! Ät i lagom takt och känn efter när du är mätt. Blir där mat över på tallriken när du känner dig mätt så är det helt okej! Antingen sparar du det i en burk till dagen efter (om det är mycket över) eller så får du helt enkelt slänga det.

Ger detta verkligen något resultat?
Jag började med min 50-tals diet i mitten av November 2010. Den 4/6 2011 hade jag gått hela 17,1 kg. För min del har detta fungerat riktigt bra och jag kan varmt rekommendera folk att prova. Jag säger inte alla måste sticka iväg till närmsta loppis och köpa gamla tallrikar. Det går säkerligen bra med moderna också men då gäller att lära sig att lägga upp mycket mindre mat.

Det synliga resultatet!
Här är en bild som visar resultatet av min diet. Det första fotot är från när jag vägde som allra mest och de andra två fotona är från 4/6 och 10/6 2011.



Naturen är så härlig


Min man har tjatat på mig nu några år om att vi ska åka ut till skogen och försöka hitta kantareller och jag har bara viftat bort idén varje gång. MEN, i år har han lyckats charma mig!

Jag tog på mig mina stövlar och mina regnkläder, vi lånade bil och sen bar det av till skogen. Vi har varit iväg två gånger och första gången hittade vi lite kantareller men andra gången hittade vi inga alls.

Vi är nog inga bra svampplockare, i alla fall inte något vidare på att hitta dem. Trots det så är det rogivnade och mysigt att vara i skogen. När jag var liten var jag med i Skogsmulle och det älskade jag. Det var så roligt med självaste mulletanten och att man fick titta på en massa saker och lära sig om naturen och hur man sköter sig när man är i skogen.

Nästa gång ska vi göra det till en heldag och ta med oss matsäck med varm choklad och annat gott att mysa med. (Givetvis får det bli på en Lördag så man får lov att äta matsäck och dricka den där chokladen!)



Stavgången går bra nu också. Jag har tyvärr lite ont i min högra höft och skinka men jag tror det är för att jag inte har stavgått på ett tag nu.

Det är bara att bita ihop och fortsätta gå mina 20 minuter varje dag och stretcha när jag kommer hem. Förhoppningsvis blir det bättre ju mer jag går.

Annars händer väl inte så mycket med min viktresa just nu. Både maten och motionen går bra, humöret blir bättre utan allt onödigt ätande och allt känns som om det går åt rätt håll. Vi får väl se vad vågen säger på Lördag.

Förresten så har jag fått nya glasögon och jag kan banne mig inte bestämma om jag gillar dem eller inte. Jag vet i alla fall att jag måste in och få dem tillböjda eftersom de glider på näsan och spänner vid tinningen och bakom öronen.



Oj, vilket långt inlägg det blev! (Undrar om någon orkar läsa hela? *fniss*)


Jag har varit flitig!

Igår slipade vi ner vårt soffbord för hand med sandpapper eftersom det var så fullt av repor. Vilket jobb! Vi svettades som bacon i en stekpanna och vi blev trötta i armarna (det var nog tyvärr inte snällt mot min stackars rygg heller så jag har haft ont hela natten och knappt kunnat sova).

Kan man räkna detta som motion tror ni? *fniss*

(P.s Vi är inte helt färdiga än. Det ska finputsas och lackas igen. D.s)



Tusen tack!

Jag ville bara tacka ALLA underbara människor som följer mig på min långa resa och ger mig så fina kommentarer!

Det värmer i hela kroppen ska ni veta. Det blir ju lätt att man känner sig ensam i detta när man har en man som är smal som en tandpetare eller nått. *fniss* Då är det underbart att ha er vid min sida! Att få styrka, mod och motivation av er.

Ni är alla guld värda och jag skulle absolut inte vilja göra resan utan er!



Det är min bröllopsdag!




Nu kan ni prenumerera!

Följ min blogg med bloglovin

Nu kan ni äntligen prenumerera på min viktblogg via Bloglovin!





bloglovin